Är helt trött i knoppen och kroppen.
Har nog sovit i två timmar nu
Idag var min sista dag som vikarie hos ett eget boende med ADL stöd
Det kändes lite olustigt att veta igår att många ordinarie personal undviker
vara ensam med boende. Att det är mest vikarier som jobbar där. Ensamma
När det händer saker som utbrott och sådant är vi vikarier extra sårbara.
Nåja, det har ..peppar..peppar.. ta i trä.. inte hänt mig något än.
Men det känns lite i skallen med tidiga morgnar och inte alltid ha tillgång på kaffe.
Ja, just det..
Jag är sann mot mig själv och andra.
Är ni andra också det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar