Stora ögon och gapande hakor överallt bara för jag inte hör och använder teckenspråk som borde vara väldigt naturligt.
Visserligen är de bara barn, men det känns lite genant när folk ser vad barnen glor på.
Då blir det ytterligare ögon på mig och andra döva.
Dessa pekande
I somras på ett badställe undrade mina barn varför folk stirrar så på oss.
Jag svarade att de inte är vana vid teckenspråk.
En del säger att det är bara att rycka med axlarna.
Visst är det bara att le eller ignorera de småproblemen men att det händer varje dag!
För någon vecka sedan hade eleverna elevval och vi skulle vara ute på en fotollsplan och leka.
Ett barn glömde bort allting och stod väldigt nära mig och bara stirrade.
Jag fick då veta att det var en särskolelev. Okej då.. Jag log vänligt o föste försiktigt henne så hon inte skulle trilla över mig. I förra veckan frågade en elev varför jag använder teckenspråk och varför jag inte hör. Många varför.
Det är ok om det händer enstaka gånger men OFTA?
När ska teckenspråk ses som ett naturligt språk?
Idag såg jag en man med ett ben och jag stirrade inte.
