Känslor och getingar

Varför är det så lätt att uttrycka glädje och så svårt att uttrycka ilska och frustration?

Jag har tydligen svalt en del ilska och frustration och undertryckt dem. 

Inte velat känna vid dem eftersom jag tyckt de ses som ältande och klagande.

Ilskan kan ju tolkas olika. Utbrott, irritation eller gråt. 

En del skriker medan andra går omkring och surar. 

Jag har samlat på mig en del att det blivit blockeringar hos mig.

Jag blev nyligen erbjuden healing av en väninna och bildtolkning av min kusin.

Utan att veta om varandras existens sa de exakt samma sak om mig att jag har svårt 

för att lätta på trycket. 

Jag ska bli bättre på att gråta och lätta på trycket. 

Få utlopp för mina känslor.

Låt mig göra det. Låt ingenting hindra mig.

Det är ju helt naturligt.

Idag på Högbo

Det kändes skönt få komma ut i det fina vädret och 

åka på en liten utflykt med P-A och hans lille son

till Högbo Bruk

Det märks att getingarna är på hugget nu.

På min lunchtallrik hamnade tre stycken glupska getingar

så vi fick flytta oss inne i restaurangen för att äta.

Träffade en granntant därinne som sa att jag har ett getingbo 

uppe i min balkong.

Jag och P-A fick titta på det efter utflykten.

Men det var ett gammalt övergivet bo.

Jag började fundera hur den tanten kunde veta. 

Jag bor ju på andra våningen och hon bor vid sidan om balkongen

Där finns det en vägg mellan, vilket innebär att hon måste ha 

kikat in på balkongen ordentligt. 

Boet var uppe på taket till vänster om väggen.

Så fall måste hon ha ren rejäl lång hals..

På marken är det bara gräsmatta och en massa träd.

Inte kan hon ha promenerat där för det är knappt nån som går

över den gräsmattan. Förutom den unga grannen med stora hundar

Det börjar kännas lite obehagligt att sitta där i bikini med en granne som

vet vad jag har för grejor.

Struntsumma..