Igår på Frälsarkransens träff pratade vi om Tystnadspärlor.
Om hur vi brukar stanna upp och känna av tystnaden och stillheten.
Många är rädda för tystnaden och vet inte hur de hanterar med den och försöker
fly genom att göra en massa saker.
Bara för de måste eller bara för stillheten kan kännas uthärdig eller plågsam.
Genom stillheten får vi bättre kontakt med vårt inre och kroppens signaler.
Tystnaden kan tolkas olika hos var och en.
Skit i måsten och bara slappna av med en godispåse och en bok som jag gjort idag
Fast min bok var olidligt spännande, att det inte blev
någon stillhet som jag önskat.
Hur kan man känna det när man läser om hur det var
på ett"dårhus" i slutet av 1800 talet där sköterskorna
bara misshandlade de intagna av skoj. Brrrr
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar