Min första kärlek
Jag minns ingen dagiskärlek men däremot de första åren på skolan.
Jag och en flicka slogs om en pojke i vår klass.
En liten söt mörkhårig pojke som älskade att dagdrömma sig bort till rymden och naturen.
Nu när jag tänker efter, tyckte jag ju mycket om den flickan också.
Jag förstod det bara inte riktigt och minns väl att jag gav henne ett fint halsband av silver med hänge i julklapp och hur ledsen jag blev när jag fick hennes hemmagjorda julklapp som var en tomte i filttyg.
Jag var sju år då.
Det halsbandet valde jag själv med omsorg men som aldrig användes av den flickan.
På gamla bilder ser jag ofta mig hängande över den flickan.
Kramades och leendes
När den flickan blev äldre, var hon omtyckt av pojkarna. Jag blev lite avundsjuk.
Jag trodde först att det var för att pojkarna inte jagade mig, men i efterhand var det
säkert på grund av hennes minskande uppmärksamhet på mig.
Jag försökte ägna mig åt den söta mörkhåriga pojken men det funkade inte riktigt.
Den rätta känslan fanns bara inte där.
En annan flicka tog hans hjärta och de är gifta än idag.
2 kommentarer:
Vilken söt historia :)
Håller med Fia.. Jag tycker det är så söt historia. Japp, jag tog honom.. ;-)
Kram!!
Skicka en kommentar