söndag 31 oktober 2010

När är teckenspråk naturligt?

Jag vänjer nog aldrig med att bli uttittad - av barn här i stan.
Stora ögon och gapande hakor överallt bara för jag inte hör och använder teckenspråk som borde vara väldigt naturligt.
Visserligen är de bara barn, men det känns lite genant när folk ser vad barnen glor på.
Då blir det ytterligare ögon på mig och andra döva.
Dessa pekande
I somras på ett badställe undrade mina barn varför folk stirrar så på oss.
Jag svarade att de inte är vana vid teckenspråk.
En del säger att det är bara att rycka med axlarna.
Visst är det bara att le eller ignorera de småproblemen men att det händer varje dag!

För någon vecka sedan hade eleverna elevval och vi skulle vara ute på en fotollsplan och leka.
Ett barn glömde bort allting och stod väldigt nära mig och bara stirrade.
Jag fick då veta att det var en särskolelev. Okej då.. Jag log vänligt o föste försiktigt henne så hon inte skulle trilla över mig. I förra veckan frågade en elev varför jag använder teckenspråk och varför jag inte hör. Många varför.

Det är ok om det händer enstaka gånger men OFTA?
När ska teckenspråk ses som ett naturligt språk?

Idag såg jag en man med ett ben och jag stirrade inte.

2 kommentarer:

Tjohalia sa...

När vi åkte till Mallorca, så berättade Cornelia något hon blev lite förvånad över själv. Jo, det var en mamma, en pappa och 2 pojkar och en mormor eller farmor och de äldre stirrade på oss, och då svarade den yngre pojken på ca 9 år gammal med "inte märkvärdig röst : Ja, de pratar teckenspråk, och? ".. Han struntade i och gick medan hans föräldrar gapade över när vi efteråt tittade på dom då Cornelia bestämde sig att berätta vad hon hörde. Haha..
För den killen är det naturligt, men inte för de övriga.. Hmm..
Kram

Malena sa...

Hej!

Min dotter är hsk och jag är döv, vi använder tsp. Jag tycker oxå det är märkligt att alla måste stirra. Det är inte bara barn som stirrar, alla stirrar. Vi måste ju kommunicera!

kram