måndag 18 januari 2010

En liten historia om Göte



Göte är en nyfiken men något avvaktande herre.

Det var inte förrän nyligen han vågade komma ut och vara social.
När hans syskon levde föredrog han hålla sig inne.
Göte är en nymfparakit och döpt efter husses chef.
Han tycker numera vara utanför buren och titta ut genom fönstret där många småfåglar kalasar på frön och tagelbollar.
Göte älskar också att sitta och skrika, oftast lite för högt att människobarnen inte kan höra något från TV.
Götes mamma Chicko kom till matte och husse för över 20 år sedan.
Chicko var väldigt tam och älskade promenera på matbordet bland smörasken och brödfatet.. Det hände ofta att hon landade på frukostfilen och smöret så det skvätte ordentligt om henne. Men det var aldrig problem för henne att bada för hon bara älskade det och lät sig gärna torkas av en skön hårtork.
Chicko älskade äta popcorn från sin lillhusses skål och vara i sängen när han vaknade. Varje morgon öppnades fågelburen så Chicko kunde flyga rakt till lillhusses rum.
Chicko fick senare sällskap av två ståtliga herrar. En vacker väldigt ung, vit nymfparakit som hette Rocky. Den andra hette Putte.
Han var stilig, något äldre och saknade lite fjädrar runt halsen.
Småningom väntade hon ”ägg” med den stiliga som hade flyttat hem till henne.



Göte på sin husses axel

De tre ”äggen” kläcktes och fram kom det söta ullbollar fram. Chicko och Putte samarbetade bra med att mata ullbollarna.
Men något gick lite fel när ullbollarna började få fjädrar. Deras fjädrar bara försvann för dem hade deras pappa ryckt bort.
För att ullbollarna skulle kunna växa i lugn o ro, fick Putte flyttas tillbaka till den andra buren med Rocky.
Putte visade sig ha några stresssyndrom för han bara plockade bort sina egna fjädrar runt sin hals så han fick ett nytt hem. Den vackra Rocky hittades död en dag. Han bara knippade med andan och dog.
Chicko uppfostrade sina ungar ensam. Ungarna döptes till Pernilla, Göte och Mini.
Mini var skygg och liknade sin mamma mycket till utseende.
Pernilla och Göte var väldigt tajta.
Chicko dog ganska strax efter och de ungarna blev kvar hos sin husse och matte.
För något år sedan gick syskonen Pernilla och Mini bort.
Göte började känna sig ensam och vågade söka kontakt utanför buren.
Med människofamiljen.
Han fattar nu tycke för karlarna i familjen och vill gärna vara på deras axlar.


En trygg plats



1 kommentar:

Anonym sa...

Den lilla fågel borde inte vara i burfängelsen och bor med människor! Låt den fågel vara ute i djungel!! Grymt och tortyr!