Vissa dagar har jag en klump i magen
Vissa dagar känner jag att livet leker
Men nu har den klumpen i magen blivit större
Klumpen som rivs, slås och tynger
Allt fler, fler frågar om jag har ett jobb, vart jag vill jobba och
vad jag vill jobba med.
Vissa dagar svarar jag så gott jag kan
Vissa dagar vill jag bara svara kortfattat
Jag orkar inte med de medlidande kommentarerna och blickarna
Folk vill bara väl men jag upplever det lite tja.. jobbigt
Mest för jag vet min potential men att min självkänsla har sjunkit
ner... vart? Botten? Nejdå, inte än..
Fan, så långt vill jag inte sjunka än..
Många tycker jag är väldigt pedagogisk av mig, men tanke på ordet
UNDERVISA får mig att backa..
Jag kan inte se mig själv som en lärare med en grupp..
Men finns det nåt som kan kombinera pedagogik, vägledning, kreativitet, andlighet?
Vad blir det då?
Inte vet jag..
Jag försöker bli vän med mina tankar och den växande klumpen
Nästa vecka måste jag visst ha svaret då jag ska till AF
Men vad, vad vad?
Fan.. vill inte ha magkatarr