Min inre tvättmaskin

Tankarna smög fram efter samtal med några av mina vänner om min nuvarande situation. Jag känner att många av er funderat varför jag utsätter mig för den situationen. Jag är faktiskt tacksam över det.


Hur kan man vara tacksam genom att utsatta sig för de sakerna? Genom dem känner jag att jag växt mycket som människa. Känner att jag börjat hitta mitt inre och förstår nu vem jag egentligen är. Jag har gett så mycket från mig själv till mina tidigare kärleksrelationer, att jag tappat bort mig själv. Att jag inte visste längre vem jag var. Inte ens mina egna behov. Jag hade trott att man ska känna så genom att ge bort mig själv. Lyssnat på vad folk säger och tagit mina beslut efter dem. Jag hade inte längre kontakt med mina egna känslor och inte ens lyssnat på dem.

Genom mina egna något drastiska beslut var jag plötsligt inne i min inre tvättmaskin och surrat ett tag och kommit ut något omtumlad, men ren. Nu håller jag på att stryka bort de djupa linjerna på mig själv. Jag får mycket kärlek från allt och alla genom en stärkelsespray.