Men när jag satt och såg på det programmet, förstod jag varför de valde CI.
De var uppvuxen med en sträng oralmetod på en dövskola, som var ett institut på den tidens Amerika, liksom de flesta länder som Sverige. Alla skulle normaliseras till hörande så mycket som möjligt. Det var ingen som tänkte på barnens identitet utan allting bara fokuserades på hörsel och tal. Teckenspråk var väldigt fult då. Barnen smygtecknade till varandra eller så låtsades de vara hörande. Sallly och Paul blivit äldre och skulle fortsätta studera hamnade de i andra skolor med hörande utan tolk. De ”gömde” sig genom att inte synas.
Jag blev lite beklämd när Sally berättade i programmet att hon försökt vara hörande som möjligt när hon var yngre och köpte en grammofon. Bara för hörande gjorde det. Hon levde med ”musik” ändå genom basen.
Sally och Paul har tre barn och knappt av dem kan teckenspråk. Men jag såg iallafall att en av döttrarna använde lite teckenspråk när Sally opererats.
Hela filmen handlade bara vilka förväntningar de har av operationen, hur deras barn och gamla föräldrar tyckte.
Ingenting i dokumentären sades det om teckenspråk, identitet, socialt umgänge.
Jag fick det intrycket att det paret levde lite isolerat.
Var är deras döva vänner? Dövförening? Om de hade ett mer rikt social umgänge, skulle jag nog tro att de inte längtade så efter CI och uppleva som hörande gör. Vara enligt dem, helt normala.
Vi är väl normala? Vi har bara ett trasigt sinne.
Vi vet ju att det inte går att ersätta synen eller hörseln efter så många år när kroppen vant sig vid att vara utan dem.
Jag som en treåring i en förskola i Umeå
Även jag skulle ha hörapparaterna på mig
Det var inte så särskilt bekvämt att springa omkring och leka
i dem eftersom de klämde och gjorde så ont när vi ramlade
och slog oss, speciellt i öronen. Minns jag blödde lite en gång när
jag fick en rejäll smäll på en av öronen
Jag ser nog lite förskräckt i den bilden.
Jag vet inte hur mycket jag förstod den tiden pga bristande kommunikation
9 kommentarer:
Ja den såg jag i går det var intressant..Sally bestämde sig att inte talade om att hon är döv när hon började på vanlig skola eftersom hon fick inga vänner där så lika bra inte tala om. Jag tycker hemskt.. Men dom har nog ganska bra liv??? Kram..
Jag glömde tillägga. Jaa jag minns väl de hörapparaten jag tyckte också det var så jobbigt att ha den o det gjorde så ont när apparaten "ramlar" ner. Eller jag ramlar så slog jag mot örat. AJ AJ.. Jag tror ajg ahr kort någonstans måste kolla... Kram.
Minns hur ont det gjorde när man ramlade på öray.. Ajaj.
Ja, filmen.. jag har ej sett den för jag gick o la mig tidigt. Men har hört av andra om den.
Kram
Själv tycker jag den var oerhört grymt och bra dokumentär! Intressant att se vilka förväntningar och även resultatet av det hela, att det faktiskt går att förstå ljudintryck trots att man aldrig hört, Paul förstod mer än Sally. Tyvärr kom de ju i otakt vad gäller att få höra och det gjorde nog att S slutade ha den på. Jag tror nog barnen kunde tsp mer än som visades men tal användes mest för att hörande personer i USA skulle förstå vad som sas i programmet =)
Jag står ju i startgroparna för CI själv så jag är pi tacksam för dokumentär!! Kram Ps, fin bild =)
Hej ! Vad fint du tar upp det ämnet.
Underbar bloggare du
Kram P-A
Råbärt..
Ja, det jag saknade är att hur de har det socialt..Vad deras vänner tycker och sånt. Vinklat lite för mycket på tal.
Råbärt.. jag vet att du har goda hörselrester kvar o då är det lättare för dig att träna upp dem.
Du kommer att klara det bra..
Ja jag såg också den av ett slump och det blev faktiskt intressant tvtitt. Två olika perspektiv mellan dem och vad de tyckte om Ci, en som fungerar på en och andra inte. Jag var också fundersam om deras livstil om de brukar umgås med döva världen eller mer med hörande ang deras uppväxt? hm :) Kram
Tur att jag fick info att det skulle visas ett program så passade jag på att titta på trots jag var så trött. Men jag kämpade titta på ändå.
Min första spontan tanke som du var att jag undrar var deras döva vänner är och brukar de gå till dövföreningen m.m.? Hmm tänkte jag..
Jag är faktiskt imponerad är att SVT är så väldigt intresserad av att visa denna film. Jag har aldrig sett enda ett tvbolag som vill visa att döva har det bra att leva med sitt dövidentitet och att använda teckenspråk.
Många många av tvbolag visar alltid en sådan perspektiv utifrån de som inte nöjd med att vara döv har jag funderat över..
Ha en mysig helg..
Kram Kram..
Har inte sett filmen. Hoppas kan se nån gång.
Skicka en kommentar